En coach hjälper en individ, ett par eller en grupp att utvecklas och nå sina mål. Par- och gruppcoachning är ett kraftigt verktyg för att stärka samhörigheten i en grupp eller ett par.
Ofta blir det problem med kommunikationen när känslorna tar över och då kan coachen hjälpa gruppen eller paret att sätta fingret på vad som behöver förändras för att kommunikationen ska bli bättre.
Coachen lyfter fram det som är starkt, hälsosamt och positivt och utgår från det. Tillsammans identifierar vi vilka mål vi vill uppnå, identifierar hinder och resurser och tar till slut fram en handlingsplan.
Tydliga mål är en förutsättning för att lyckas, likaså en stark motivation. Coachens roll är att lyssna, ge feedback och ställa relevanta frågor som lockar fram våra egna svar och utmanar vår målsättning.
Vi har alla en inre styrka, en potential som kan plockas fram och frigöras. Det är den kraften som gör att vi lyckas genomföra de förändringar vi behöver göra för att nå vår målbild.
Vi hjälper dig att hålla motivationen igång så att du orkar ta dig vidare även efter bakslag och hinder som dyker upp längs vägen.
Det är en fantastisk känsla att vara riktigt motiverad, en känsla som infinner sig när du verkligen har bestämt dig för att förändra eller åstadkomma något.
Motivation är helt nödvändigt för att du ska få den där känslan av att du kommer att lyckas och för att du ska orka hela vägen fram. Men oftast finns det en del vägbulor på vägen som måste passeras, dels behöver du ha tillräckligt med motivation för att passera dessa hinder, dels behöver du ett mål.
Det är just målbilden som ska hålla din motivation uppe på vägen dit. Målet måste vara kopplat till ett personligt värde, något som din hjärna känner sig belönad av, annars finns risken att du ger upp. Läs mer nedan om hur din hjärna är uppbyggd och fungerar i symbios med resten av kroppen. Med det som grund kommer du att få en djupare förståelse för hur dina känslor och beteenden är sammankopplade och hur du kan bli bättre på att kontrollera dina impulser.
Hjärnan – så funkar denHjärnan är ett extraordinärt organ som aldrig upphör att fascinera. Det är också en kroppsdel vi ännu inte vet allt om, forskare hittar fortfarande nya viktiga pusselbitar om hur hjärnan och kroppen samarbetar.
Hjärnan är som störst i 20–25-årsåldern och börjar sedan krympa, vilket inte på något sätt försämras hjärnans funktion. Visserligen bildas det hela tiden nya hjärnceller, men eftersom vi förlorar ännu fler så minskar hjärnvolymen med mellan en halv och en procent om året under resten av våra liv.
Forskning visar att stress, alkohol, sömnbrist och kost som innehåller för mycket mättat fett leder till en minskning av nybildade hjärnceller. Dessbättre visar det sig också att sex, meditation och kost med lågt kaloriinnehåll hjälper nybildningen av hjärnceller. Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, som kontrollerar och styr resten av kroppen. Härifrån styrs vår inlärningsförmåga och vårt minne, här sitter också våra känslor och vårt intellekt.
Hjärnan tar emot hundratusentals signaler varje dygn som talar om hur kroppen mår. Om vi är hungriga, trötta, vilken temperatur kroppen håller och mycket mer. När hjärnan bearbetat informationen skickar den signaler som i sin tur reglerar alla processer i kroppen. När sinnet är i balans får vi en kropp som fungerar optimalt. Det finns många myter om hjärnan, en av de mest seglivade är att vi bara använder 10 procent av vår hjärna, vilket alltså är fel. Om det hade varit korrekt skulle stora delar av hjärnan aldrig ha utvecklats och de delar som inte användes skulle ha skrumpnat bort.
Hjärnan bildar nya celler regelbundet, som sedan kopplas samman för att kunna kommunicera med varandra och med resten av kroppen. Dessa kopplingar är viktiga för hur snabbt hjärnan arbetar. Däremot rensas kopplingarna bort om vi inte använder funktionerna regelbundet. Ibland kallas dessa kopplingar för muskelminne, men det är inte bara muskler som har kopplingar till hjärnan. Syn, hörsel och känsel är exempel på funktioner som måste koordineras för att din kropp ska kunna fungera optimalt. Hjärnan kopplar samman funktionerna och renodlar dem. Tänk dig en aktivitet som du inte har gjort på länge. En idrott eller ett instrument du tränade när du var yngre och nu provar igen. Du känner igen rörelserna, men du kan inte utföra rörelserna lika exakt som förr. Det som hänt är att kopplingarna i hjärnan inte är lika specifika nu som när du tränade denna aktivitet regelbundet. Om du tar upp din idrott eller ditt gamla instrument igen går det snabbt att öva upp en färdighet, eftersom kopplingarna till viss del finns kvar, din kropp känner igen rörelserna och har lätt att hitta tillbaka.
Hjärnan är väldigt föränderlig och som allra mest flexibel när vi är barn. Den optimala åldern för att lära sig till exempel språk är fyra år. Men våra färdigheter försvinner inte, de går bara lite långsammare. Här kommer fysisk aktivitet in i bilden. Forskning visar nämligen att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att klara sig bättre. Aktiviteter påverkar koncentrationen mycket positivt, hjärnan blir mer tålig mot stress och både minne och kreativitet påverkas på ett positivt sätt. Vi tänker snabbare och blir intelligentare.
Hjärnan väger mellan 1 och 1,5 kilo och skyddas av skallbenet, eller kraniet. Den är stor som dina två knytnävar tillsammans och delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Hjärnans veck kallas för vindlingar och om du rätade ut vecken hade du fått en mycket tunn hinna, stor som en fotbollsplan. Två andra delar av hjärnan som är viktiga i den här boken är det limbiska systemet, eller ”känslohjärnan” som den ibland kallas, och hypofysen.
Storhjärnan
Den största delen av hjärnan kallas storhjärnan och delas in i två stora halvor med en fåra i mitten. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som löper mellan hjärnhalvorna. De två halvorna har mycket specifika uppgifter att sköta. Den vänstra hjärnhalvan sköter om vårt språk, logiskt tänkande och matematik. Dessutom ansvarar den för vårt medvetande och vår analysförmåga. Höger hjärnhalva känner igen ansikten och tolkar uttryck och musik. Här finns dina kreativa förmågor, som känslor, intuition och kreativitet.
Det är också här du får din helhetsuppfattning när din hjärna knyter samman alla intryck och signaler den tar emot. Storhjärnan är indelad i lober på både höger och vänster sida och bildas av de lite djupare vecken. Pannloberna är störst och mest avancerade, med funktioner som viljestyrda rörelser, vår personlighet och koncentrationsförmåga. Här styrs också vår förmåga att planera för framtiden och för att under kort tid lagra information. Hjässloberna brukar kallas för hjärnans kommandocentral eftersom det här är den del av hjärnan där våra intryck bearbetas till kunskap och koordinerar våra sinnen – som temperatur, smak och doft – så att det blir förståeligt för oss.
Det är också här vi löser problem och planerar och styr rörelser, som att böja sig fram eller sträcka sig efter kaffekoppen. Nackloberna är de minsta loberna och de kopplar samman ögats alla funktioner med vårt minne, medan tinningloberna kopplar ihop vår hörsel med vårt minne. Det är just tinninglobernas funktion som gör att det kan dyka upp ett minne från det förflutna när du lyssnar på viss musik.
Lillhjärnan
Lillhjärnan sitter under storhjärnan och koordinerar våra rörelser så att vi kan hålla balansen, röra oss smidigt och förhålla oss till allt som omger oss. Rörelserna sker med hjälp av våra muskler och leder som är i direkt kontakt med varandra genom vårt nervsystem.
Hjärnstammen
Längst ner i hjärnan ligger hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner, som ditt hjärta och blodtryck, dina reflexer och din andning. Hjärnstammen delas ibland upp i tre delar som kallas för mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen.
Hypofysen
Under hjärnan sitter din hypofys, som bland annat styr din ämnesomsättning och sömn, ditt blodtryck och kroppens temperatur. Hypofysen utsöndrar hormonet kortisol i blodet och när du stressar blir kortisolets funktion att hålla rätt nivå på fetter, proteiner och kolhydrater så att cellerna i kroppen får den energi de behöver.
Det limbiska systemet
Det limbiska systemet kallas ibland för hjärnans känslocentrum och består av grupper av nervceller som finns nästan mitt i och på sidorna av hjärnan och som förmedlar upplevelser av olika slag. I limbiska systemet finns en struktur som heter amygdala, vilket betyder ungefär mandel eller mandelkärna. Den har en tongivande funktion när det kommer till dina känslor och uppkomsten av dessa. Det limbiska systemet brukar därför ibland kallas för känslohjärnan. Härifrån identifierar hjärnan till exempel hot och rädsla, eller kärlek och vänskap.
Det autonoma nervsystemet
Det autonoma nervsystemet är ett nervsystem som vi inte kan påverka med vår vilja. Detta nervsystem styr inre organ som hjärta, magsäck, tarmar och lever. Det autonoma nervsystemet består av tre delar. Det enteriska nervsystemet styr din mage och dina tarmar genom peristaltik, tarmrörelser. De andra två delarna kallas för sympatiska och parasympatiska nervsystemet och de är antagonister, de motverkar varandra. Man kan också säga att det är två system som är i symbios med varandra, exempelvis är det sympatiska nervsystemet som vidgar dina pupiller och det parasympatiska nervsystemet som drar ihop dem.
Rädsla är den starkaste känslan av dem alla och är kopplad till den del av hjärnan som kallas för amygdala som i sin tur styrs av det sympatiska nervsystemet.
Motsatsen till det sympatiska nervsystemet är det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen inte är stressad, utan i stället när den ska vila.
Det sympatiska nervsystemet styrs av vårt kamp- och flyktsystem och är ganska krävande för kroppen, det kostar nämligen mycket energi att vara stressad. Därför är det bra att det parasympatiska nervsystemet håller emot och sparar energi när vi ”inte behöver fly” längre.
Slut ögonen och se dig själv kliva utan för din dörr och så står du plötsligt öga mot öga med en hopringlad orm. Den omedelbara instinktiva impulsen du får är just det sympatiska nervsystemet som kopplar på ditt kamp- och flyktsystem. Om du fortsätter blunda och tänker dig in i situationen kan du säkert också känna hur stressen tar din energi, att du blir trött och utmattad.
Om du istället skulle koppla detta till nutid och de stressade situationer som många av oss tacklar dagligen så förbrukar vi alltså stora mängder energi varje gång det sympatiska nervsystemet slås på (blunda och byt ut ormen mot chefen eller en jobbig kollega). Ibland är stresspåslagen så många och långvariga att det parasympatiska nervsystemet inte ges tillfälle att lugna ner kroppen i den omfattning den skulle behöva, då fortsätter hjärnan förbruka energi som den egentligen inte har och börjar knapra på reserven istället.
Självklart har alla en gräns och när hjärnan inte orkar mer blir vi ”utbrända” eller ”går in i väggen”.
Så ta din stress på allvar, försök förebygga att den ens uppstår genom att lära dig vad som triggar just din stress och, framför allt, varför dina stresspåslag blir långvariga, för det är särskilt då stress kan få nedbrytande effekter på din kropp. Se alltså till att skapa utrymme för vila och återhämtning när du känner att du behöver det.
Kamp- och flyktsystemet är den överlevnadsmekanism som slår till instinktivt när hjärnan uppfattar hot av olika slag.
Flyktinstinkten innebär att kroppen utsöndrar hormoner (adrenalin och noradrenalin) som gör dig stark under kort tid för att du ska hinna bort från den akuta faran. Instinkten att kämpa är alternativet till att fly. Musklerna och hjärnan får ökad blodgenomströmning och du andas häftigare för att syresätta blodet, din kropp ställer in sig på att kämpa för sitt liv.
Allt detta innebär stor stress för kroppen och varar inte så länge. Kroppens organ klarar inte av, och är inte gjorda för att klara av, situationer som innebär att du ska fly snabbt eller kämpa för ditt liv under någon längre tid. Den tredje reaktionen på akut stress är att kroppen stelnar till av det ökade påslaget av hormoner. Du kanske känner igen dig själv i någon situation då du har blivit så överraskad att du inte kunde tänka klart utan ”frös fast i golvet”. En direkt följd av kamp- och flyktsituationen är att du känner rädsla. Rädslan kan i sin tur omvandlas till ilska om det skulle behövas.
Försvarsmekanismer som dessa är grundläggande funktioner i kroppen som du inte kan stänga av, men det går att lära sig att kontrollera dem. Rädsla kan vara inbillad eller äkta och uppkommer vid situationer där du uppfattar någon sorts hot eller risk. Ta exemplet med att du är sen till jobbet och skyndar dig till tunnelbanan. När du har tio meter kvar till dörrarna piper signalen som betyder att de ska stängas. Du får lite extra kraft i benen, sprintar de sista stegen och hinner in genom dörrarna innan de går igen. En dos adrenalin har då hjälpt dig att hinna i tid till jobbet. Hur du reagerar på rädsla varierar utifrån vilken situation du befinner dig i. Det varierar också från person till person.
Oro, extrem rädsla och skräck är grader av rädsla. Dina känslor ger dig information och motiv till dina handlingar. Det är de som gör att du uppfattar människor och situationer som vänliga, farliga, underbara eller kanske fientliga. Detta leder till att du upplever tillstånd som rädsla, upprymdhet och sorgsenhet.
Stress behöver inte vara dåligt för dig. Så länge du får tid för återhämtning och utlopp för den energi du har byggt upp brukar den vara hanterbar. Stress kan göra att du presterar bättre, till exempel vid en utmaning på jobbet eller ett tävlingsmoment i den idrott du utövar.
Positiv stress skapar alltså energi till att bli mer handlingskraftig. Man skulle kunna säga att vinnarinstinkten ibland kommer från positiv stress. Den positiva stressen klingar av när hjärnan inte registrerar något hot längre. Men om hjärnan fortsätter att få signaler som uppfattas som hot och hormonpåslaget inte sjunker så blir det en negativ stress.
Fortsätter din hjärna att signalera att du måste vara alert och kroppen inte får tillfälle att vila eller agera och ge utlopp för den uppbyggda energin så blir du istället trött och håglös och riskerat till slut att bli sjuk. Det är en direkt reaktion på att du inte har fått tid för vila och utlopp för ditt hormonpåslag. Långvarig stress sänker kroppens försvar mot sjukdomar. Överaktivitet i organen är en följd av ökad stress och innebär risk för mag- och tarmsjukdomar (till exempel IBS, Irritable Bowel Syndrome, eller känslig tarm på svenska, som tros drabba så många som 25 procent av befolkningen i Sverige), ett sämre immunförsvar, övervikt samt hjärt- och kärlsjukdomar. Ämnesomsättningen i kroppen påverkas, precis som sömnen och sömnrytmen. Detta leder i sin tur till bieffekter, som att ditt humör och minne påverkas negativt.
På sikt kan det leda till depression och utbrändhet. Vid stress skickar hjärnan signaler till musklerna för att man ska vara beredd att snabbt fly eller kämpa för sitt liv. Musklerna förbereder sig på sitt vis genom att öka spänningsgraden, men om musklerna inte får utlopp för anspänningen så blir de istället spända och trötta. Spänningar i nacke, rygg och käke till följd av stress är inte ovanligt. Trötthet och molande värk kan på sikt komma att påverka balansen och i vissa fall även ge yrsel.
Lär dig hantera din stress
För att kunna hantera din stress måste du först lära dig mer om den. Du behöver dels notera vilka symptom som är förknippade med stressen, dels känna igen vilka situationer som utlöser stressbeteendet. När du väl känner igen symptomen och situationerna i vilka dessa uppstår behöver du planera för att antingen helt undvika dessa situationer eller lära dig andra sätt att hantera dem (läs mer om inre samtal här på bloggen). Bara det faktum att du är medveten om vad som stressar dig kan hjälpa mycket, oavsett om du kan påverka situationen i sig eller inte.
Om du utsätts för mycket stress kommer du förr eller senare att behöva ändra både dina yttre och inre förutsättningar för att inte bli sjuk, men det går åt mycket energi för att förändra sitt beteende. Din hjärna bevakar varje steg du tar och försöker förutse vad som ska ske. Det tar kraft från hjärnan, som behöver se en betydande vinst för att sätta igång en förändring och lämna trygghetszonen. Eftersom du vet vad du har men inte vad du får är det ofta enklast för hjärnan att avvakta.
När din hjärna upplever att den gör någon sorts vinst får du en dusch av hormonerna dopamin och oxytocin, som är kopplade till hjärnans belöningssystem. Hormonerna gör oss lugna, men också glada och ibland euforiska. Dessa två hormoner förekommer i det system som reglerar motivation och entusiasm. Dessutom spelar de en avgörande roll för vår motorik, kroppens rörelseförmåga. Dopaminet får oss också att vilja göra fler saker som ger oss nya dopaminduschar. Det blir lite av en drog för oss.
En av oxytocinets funktioner är att motverka stresshormoner och ställa om nervsystemet till ett antistressläge. Detta uppstår till exempel vid fysisk beröring eller när du hjälper någon med något.
Träning mot stress, oro och ångest
Forskning visar att ett långvarigt ökat påslag av kortisol inte är bra för hjärnan. Framför allt påverkas minnet negativt. Fysisk träning kan råda bot på de negativa effekterna, eftersom det kortisol som frisätts för att du ska kunna prestera fysiskt sjunker till nivåer under den nivå du startade på efter passet. På så vis hjälper träningen till att pressa ner en för hög kortisolnivå. Ju mer vältränad du är, desto tåligare blir din hjärna mot stress. Stresshormonet kortisol hindrar dessutom kroppen från att bränna fett. Höga nivåer av kortisol leder till att kroppen börjar lagra bukfett och dessutom blir du oftare hungrig och sugen på mer kaloririk mat. Träning kan göra mycket gott för din hjärna när den är stressad och överbelastad. Vilken träning som passar bäst är individuellt, men det har visat sig att konditionsträning, som snabba promenader och löpning, är väldigt bra för hjärnan. Du behöver hålla igång minst 20 minuter, helst upp emot 45 minuter, för bästa effekt. Om du gör detta regelbundet 2–3 gånger i veckan tränar du verkligen hjärnans funktioner och har goda förutsättningar att hålla kortisolet på rätt nivå. Om du har lärt dig att använda pulstagning när du tränar motsvarar pulszon 3 den nivå du ska hålla för optimalt resultat.
Dopamin gör dig mer koncentrerad
Efter ett träningspass stiger dopaminnivåerna. De aktiverar ditt belöningssystem och ligger kvar på en högre nivå även några timmar efter att du har avslutat ditt pass. Ökade dopaminnivåer gör dig mer fokuserad och lugn och du får lättare att koncentrera dig. En bonus är att ju fler gånger i veckan du rör på dig, desto högre dopaminnivåer får du. Din koncentrationsförmåga påverkas positivt av dopaminet när det stiger i samband med dina fysiska aktiviteter. Av den anledningen är det också viktigt att träna med hög intensitet och försöka få upp pulsen rejält. Men om du inte har möjlighet att gå till gymmet eller ta en promenad kan du alltid ta en paus en gång i timmen för att röra dig i 5 minuter. Det hjälper din koncentrationsförmåga avsevärt. Om kroppen och hjärnan får återhämta sig och återfå sin balans kan stress vara nyttigt. Men om kroppen bara bränner ut sitt energiförråd utan återhämtning får du förr eller senare problem. Därför är det viktigt att du skapar tillfällen för återhämtning. Både kropp och hjärna är i behov av att slappna av och vila.
Man brukar säga att en vuxen människa behöver mellan sex och åtta timmars sömn. Ungdomar behöver lite mer, och äldre personer lite mindre. Sömnen delas in i olika stadier och det brukar ta mellan en halv till två timmar innan du når den så kallade djupsömnen, det är denna sömn som är viktigast för oss när det gäller återhämtning. Sömn och powernaps
Under REM-sömnen (Rapid Eye Movement) är hjärnan väldigt aktiv och det är då vi drömmer som mest. Men sett över hela natten pendlar vi mycket mellan djupsömn och REM-sömn. De första fyra timmarna av din sömn är viktigast för då befinner du dig i djupsömn och det är då som den mesta återhämtningen sker. Skulle du gå och lägga dig utan att somna är det bästa rådet att stiga upp och göra något annat för att invänta nästa ”sömntåg”, vilket innebär att kroppen ställer in sig på sömn.
Att ta en tupplur kan vara väldigt effektivt om du snabbt behöver ta igen lite förlorad sömn. Poängen med en powernap är att somna, inte att sova. Det räcker med 5–20 minuter och den bör absolut inte vara längre än 30 minuter, för då kommer du in i nästa stadie av sömn. Ibland kan det till och med räcka med bara några minuter. Om du har svårt att somna på kvällen ska du dock vara lite försiktig med att ta tupplurar eftersom det kan störa din nattsömn.
Mindfulness, eller medveten närvaro, har sitt ursprung i buddhismen och introducerades i västvärlden på 80-talet. I mindfulness lär du dig observera dina tankar och sinnesintryck genom att bli medveten om dem och reflektera över dem.
Genom att öva på ett accepterande förhållningssätt kan du släppa taget om sånt som du inte kan förändra, samtidigt som du arbetar aktivt med att förändra eller bryta negativa tanke- och känslomönster. På så vis skapar du ett bättre förhållningssätt till dig själv och din omgivning. Utmaningen ligger i observera allt som sker i dig – tankar, känslor och sinnesförnimmelser – för att sedan registrera och acceptera dem. Inte värdera, döma eller reagera. Istället för att ryckas med av exempelvis smärtförnimmelser, oro och negativa tankar lär du dig att betrakta dig själv utifrån och att bli en observatör av dina egna tankar, känslor och upplevelser i kroppen. Det underlättas till exempel av meditation, där du övar sin förmåga att rikta och behålla uppmärksamheten. Att vara medvetet närvarande är snarare ett förhållningssätt än en behandlingsmetod. Medveten närvaro hjälper dig att ta kontroll över negativa och destruktiva känslor och innebär att du lever i större medvetenhet om dig själv.
När du tränar mindfulness övar du upp din koncentration och uppmärksamhet på nuet, vilket ger dig större möjlighet att påverka det du upplever. Istället för att automatiskt reagera på tankar och känslor om vad som kanske kommer att hända, tränar du dig på vad som sker just nu. Du lär dig att leva i nuet.
Tanken med meditation är att du ska komma närmare dig själv genom att försöka stilla din tankeverksamhet och dina känslor.
Studier visar att meditation har många positiva effekter på kroppen. Man har observerat att immunförsvaret stärks, nya delar av hjärnan aktiveras och förändras, till och med att nya hjärnceller skapas. När du mediterar sitter eller ligger du i stillhet och under tystnad. Målsättningen är att inte ha några tankar alls.
I Asien sitter man vanligtvis i lotusställning, men det är inte nödvändigt. Du kan lika gärna sitta på en stol med båda fötterna i marken, rak i ryggen och med händerna vilande i knät. Den vanligaste metoden att stänga ute yttre stimuli och stilla tankarna är att fokusera på sin andning med hjälp av olika andningsövningar Börja med att meditera några minuter i taget med målsättningen att nå 20–30 minuter. Vänj både kropp och sinne vid övningen. På morgonen och vid skymning är de tidpunkter då kroppen är som mest inställd på meditation. Men prova gärna att meditera på din lunchrast om det passar dig bättre.
Studier visar att 50 procent av oss bryter våra nyårslöften redan under den första veckan. Det finns två stora anledningar till det: dels att våra hjärnor älskar de dopaminduschar som snabba belöningar ger, dels att vi är dåliga på att sätta upp tydliga och medvetna mål.
Eftersom vi har lärt våra hjärnor att det är skönt med dopaminduschar så har vi svårt att stå emot frestelser. När du utsätts för frestelser så gäller det både att vara motiverad och att ha tålamod för att klara av att stå emot dem. Motivationen är din motor och det är motivation som hjälper dig gå från ett läge till ett annat. Man skulle också kunna säga att det handlar om att förändras, eller om att utvecklas. Frustration och konflikter är ofta utgångspunkter för motivation. Du är kanske inte nöjd med den situation du befinner dig i och och det ger dig den energi du behöver för att känna dig motiverad att göra något. Det kan handla om att du vill göra något åt din vikt, din stressiga tillvaro, problem i nära relationer eller din träning. När du får energi så tänds motivationen. Motivation handlar i de allra flesta fall om att gå från ord till handling, men du skulle också kunna se på din motivation genom att använda en enkel formel: Vinsten + förväntningarna + förmågan = motivation
Exempel
Under artikeln om hjärnans anatomi kan du läsa att hjärnans högra sida är den emotionella sidan och att din vänstra hjärnhalva är den rationella sidan. Den emotionella sidan styrs alltså av dina känslor, vilket kan få konsekvensen att om du utför en handling men inte lyckas koppla in känslan, så kan det vara svårt att utföra det du vill. Ett vanligt exempel är när idrottare ska prestera sitt yttersta men inte lyckas koppla på den ”rätta känslan”, då når de oftast inte hela vägen.
Omvänt kan dina känslor ta överhanden och få dig att göra saker du inte skulle ha gjort om du hade kopplat på sunt förnuft och rationellt tänkande. Tänk till exempel på hur stor risken är att du fyller varukorgen med en massa varor som du egentligen inte hade tänkt dig handla om du är hungrig när du handlar mat.
Lycka till!
Är du händelsestyrd eller styr du händelserna?Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.
Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll. Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.
För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter. Prova det här!
Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det. Lycka till!
Hälsocoacher hjälper individer att uppnå en mer hälsosam livsstil. Livsstilsutveckling är allt som oftast svårare än man tror. För att få resultat av det arbete man är motiverad att lägga ner för att få till en hållbar hälsosam livsstil så behöver de flesta hjälp på ett eller annat vis.
Ofta handlar det om att få vägledning och stöd att hitta rätt väg och genomföra den livsstilsutveckling som krävs. Det skulle kunna vara att utmana sin stress i vardagen eller på jobbet. Det kan handla om kostrelaterade utmaningar som att få bukt med över- eller undervikt eller tröstätande. Det kan också handla om välfärdssjukdomar som diabetes eller som en följd av ett stillasittande liv eller rökning. Hälsocoachen kan motivera sina kunder att uppnå ett mer hälsosamt liv.
Det allra vanligaste idag är att man går till sin hälsocoach i privat regi och om man har friskvårdsbidrag kan man utnyttja det. Vi kan också möta hälsocoacher på en del apotek som kan ställa upp och svara på frågor i butikerna.
Helheten är viktig för alla hälsocoacher då hälsa består av flera grundläggande parametrar såsom den kost du stoppar i dig, de aktiviteter du gör på ett dygn och självklart också hur du planerar din vardag och formulerar dina tankar. Hälsocoachens roll kan vara att locka fram din egen kraft till förändring och identifiera det som behöver förändras för att hälsan ska bli bättre.
Det finns många som skulle vinna mycket på att skapa sig sundare levnadsvanor och ofta ligger det närmare till hands än vad vi tror. Men vi kan behöva hjälp av en coach att locka fram det.
Lycka till!
Minska risken för fallolyckorI arbetet som coach möter jag personer med många olika anledningar till varför de vill eller behöver bli coachade. En grupp av kunder är seniorer som mer eller mindre ofrivilligt tvingas till att göra någon sorts livsstilsförändring.
Jag tänker särskilt på Margareta som snubblade i köket, tillsynes helt utan anledning men när vi pratade om det blev det tydligt att hon inte hade tillräcklig styrka i benen för att hålla balansen när ena foten gled åt sidan. Detta är ett typexempel på en mycket vanlig olyckshändelse som kan få stora konsekvenser i en äldre persons liv. Fallolyckor bland äldre är den allra vanligaste anledningen till varför äldre personer hamnar på sjukhus. Med hjälp av enkla övningar kan balansen förbättras och risken minskar att råka ut för fallolyckor.
Varje dag faller 200 personer så illa att de hamnar på sjukhus och risken för allvarliga konsekvenser ökar ju äldre man är. Av de 70 000 personer som söker vård är 50 000 personer över 65 år. Och det är fler kvinnor än män som råkar illa ut. Vikten av styrka och kondition ökar med åldern Styrka och kondition blir viktigare och viktigare ju äldre man blir och för äldre personer är det livsviktigt at hålla igång kroppen. Hjärtat är den viktigaste muskeln vi har och behöver motioneras dagligen. Skulle man råka illa ut och hamna på sjukhus är det bra att ha ett starkt hjärta som håller cirkulationen igång även om man tvingas hålla sig stilla. För äldre kan konsekvenserna av ett benbrott bli mycket värre än för yngre personer. Förhoppningsvis räcker det med behandling med gips och sjukgymnastik men i sämsta fall kan det bli betydligt värre än så.
Äldre personer är mer beroende av regelbundna aktiveter för att hålla hjärtat igång och därmed kroppens övriga organ, inte minst hjärnan. Så när en fraktur orsakad av en fallolycka ger långsiktiga konsekvenser på möjligheterna att röra på sig så kan följderna av det bli ödesdigra och ibland till och med resultera i dödsfall. Fallolyckor går att förhindra När fallolyckor sker beror det ofta på att muskelstyrkan har försämrats med åren och när det sker får man sämre balans. Men med enkla övningar kan du träna upp både styrka och koordination med resultatet att balansen blir mycket bättre.
Här följer några enkla övningar med olika svårighetsgrad. Genomför övningarna 2-4 gånger i veckan i en månad så kommer du märka att balansen blir bättre. Utmana gärna din granne och dig själv genom att öka antalet repetitioner och svårighetsgrad så tänjer du på dina gränser och förbättrar ditt resultat. Ännu bättre är det om du vill lägga till lite konditionsträning i form av promenader eller andra liknande aktiviteter. Använd gärna stavar för att minska risken att falla. Ett tips är att ladda hem en stegräknare för att se hur många steg du tar per dag, ta sikte på att komma över 5000 steg varje dag. Det finns många olika sorters hälsoappar som kan vara till hjälp och öka motivationen till exempel appar som mäter hur långt du har gått eller vilken puls du har vid olika tillfällen. Lycka till med träningen!
Minska din ställtid!I militären brukar man säga att ”ingenting tar fem minuter”. Det ligger så mycket i det. Det finns gott om tidsoptimister som underskattar den tid något tar att göra. Och en del personer förstår inte ens var all tid tar vägen.
Att kalla sig för tidsoptimist är ett sätt att försköna ett beteende där man ofta missbedömer sin användning av tiden. Det är lätt att glömma bort att det alltid finns ställtid mellan arbetsuppgifterna. För en del av oss är ställtiden kort och för andra är den längre. När vi ska ställa om vårt ”mindset” från en uppgift till en annan är det många tankar som hinner vandra fram och tillbaka vilket kan framkalla en hel del obehag om det skulle visa sig att arbetsuppgiften är förknippad med stress, obekväma relationer eller mindre lockande uppgifter.
När vi arbetar tillsammans i grupp, i kontorslandskap eller i konstellationer som inte tillåter begränsade och tydliga utrymmen så tenderar ställtiden bli ännu längre och det är lätt att lura sig själv på tid. När vi arbetar i miljöer där vi riskerar att bli avbrutna eller störda blir ställtiden bara längre och längre för vi blir mer lättstörda med tiden om störningen pågår under en lång tid.
Olika sätt att se på tid
Det finns olika sätt att använda sin tid som inte direkt relaterar till en specifik arbetsuppgift. Ta en minut och fundera på hur mycket ställtid som tar upp din dag, tid som går åt till att ställa om mellan möten eller arbetsuppgifter under dagen. Reflektionstid är undervärderat och är mycket viktigt att få till, för det är när vi reflekterar vi lär oss något nytt. Att kunna ta oss tid för att reflektera över dagen eller veckan är nödvändigt för oss för att få veta vad som vi gjorde rätt eller fel och vad vi behöver ändra på. Och vad vi är tacksamma över. Din hjärna mår också bra av att låta tankarna vandra iväg utan att bli styrda i någon speciell riktning. Det är ett utmärkt sätt att bearbeta vardagliga och speciella tillfällen och för att låta nya tankar ta form. Sista punkten handlar om hur du prioriterar din tid. Reflektera över din dag och din vecka och hur du prioriterar din tid.
Läs mer om hur du kan tänka runt din tidsanvändning i blogginlägget ”Bli klar i tid”. För ditt eget bästa – skärma av dig Det finns flera sätt att undvika att bli störd i tid och otid. Ett sätt är att avskärma dig från sociala medier och digital teknik. Om du har din mejl, Facebook eller andra appar igång i bakgrunden kommer du att bli störd varje gång det kommer mejl eller notiser som drar till sig din uppmärksamhet. Och varje gång du noterar ett ankommet mejl krävs ställtid för att flytta tillbaka ditt fokus. Om du arbetar i öppet landskap eller delar rum med någon kan du använda hörlurar för att skärma av dig, alternativt söka upp ett annat utrymme där du får sitta i fred. Använd gärna en post-it lapp på dörren eller frånvaromeddelande i mejlen för att få längre sammanhållen arbetstid och minska störningsmomenten som ger ställtid. Lycka till!
Om du inte leder dig själv, vem gör det då? Och om du inte leder dig själv och ingen annan gör det åt dig, då är du nog vilseledd. Inget av detta kan väl vara bra. Det bästa är väl att sköta det själv, eller hur.
Att leda sig själv kan vara fantastiskt men också jättesvårt för vi blir påverkade i så många olika sammanhang. På jobbet, i våra förhållanden, av media – listan kan göras lång och det är lätt att låta sig ledas, lätt att ta den väg som har minst vägbulor för att nå sitt mål men det är inte alltid den vägen som är bäst för dig. I samarbetet med en coach får du bland annat lära dig att leda dig själv till förändring och utveckling. Men vad innebär egentligen självledarskap och hur gör man? Prova det här! Det finns några frågor som du kan skriva ner svaren på själv. Ta papper och penna och börja redan nu!
Ja, detta är några frågeställningar du kan ställa dig själv när du ska nå dina mål. Vill du har vår hjälp är du välkommen till Wabani Livsstilsutveckling.
Du är värd att må bra!
